30 oktober 2008

Stimuleringsstart

Idag träffade jag läkaren igen. Jag är fortfarande i vip-ledet tydligen och stannar gärna kvar där. Raka vägen till högsta herr doktor chef och specialist. Perfekt.
Att jag idag, på andra blödningsdagen, blödde som en liten slaktad gris gjorde besöket i gynstolen aningens mindre behagligt än normalt. Men något säger mig att den mannen har sett ett blödande underliv förr. Antagligen nästan varje dag. Men ändå. Idag var det ju MITT underliv.

Allt såg bra ut ialla fall och jag fick börja stimulera idag. Det blev Puregon den här gången, istället för Gonal-F som jag hade förra gången. Same, same but different. Smart penna i det här fallet också så jag slipper blanda. Så nu sprutar jag (nä, maken sprutar ju faktiskt fortfarande, jag blir besprutad) en spruta Decapeptyl och en spruta Puregon varje morgon. Rätt smidigt att bara ha en tidpunkt på dygnet att komma ihåg och inte fem som jag hade förra gången (3 för spray, 1 för spruta och 1 för folsyra).

Efterssom jag blev överstimulerad förra gången så börjar jag med en dos på 100 enheter (istället för 125 som förra gången) och på tisdag blir det kontroll och troligen höjning av dosen. Nu är jag minsann på gång igen! :-)

Passade på att diskutera nästa (hoppas inte!) FET som läkaren tidigare sagt att vi kunde göra i december om det inte tar sig den här gången. Nu var han lite mer skeptisk pga att risken finns att jag får cystor efter den här hormonbehandlingen som då behöver lite tid på sig att försvinna. Men ser allt bra ut (vid ett hoppas-inte-minus) så får vi köra ändå. Ja, ja. Det vore ju käckt om det tog sig den här gången istället. :-)

29 oktober 2008

Vin

Maken är ute på galej och jag sitter i soffan, tittar på Sex and the City och dricker vin. Ett stort glas härlig, röd Cabernet Sauvignon som jag hoppas blir mitt sista glas vin på mycket, mycket länge. :-)

Blödning på nedregleringsdag 9

Äntligen kom blödningen igång!
Läkaren hade sagt till mig att blödningen skulle kommit i helgen (inget svammel om visst spann åt ena eller andra hållet, utan "Blödningen kommer till helgen." Punkt.) Men det gjorde den inte. Så jag gör som alla andra; Hoppas och tänker realistiskt om vartannat. Och tar slutligen ett graviditetstest som naturligtvis är minus. Ett minus som t.om. lyste extra snövitt precis där strecket skulle varit, så jag kunde inte annat än skratta lite åt det.

Men nu, för en liten stund sedan, började faktiskt blödningen. Om jag inte missminner mig var det på dag 9 även när jag nedreglerade med Synarela, så jag kanske fungerar på det sättet. Vem vet, vem bryr sig.
I morgon har jag ialla fall läkarbesök för att kolla att jag är nedreglerad. Är jag det får jag börja med stimuleringen med en gång.

Enda nackdelen med att blödningen låtit vänta på sig är väl att Decapeptylsprutan faktiskt gör ganska ont och fr.o.m blödningen behöver jag bara hälften av dosen. Men va´ 17. En halv spruta mer eller mindre per dag är väl skit samma.

Nu är jag nyfiken på vad morgondagen bär med sig i sitt sköööte... Moahahaha! Vem hittade på det dumma uttrycket?!? :-)

23 oktober 2008

En bra och en dålig

Bra: Inga biverkningar av Decapeptylen (eller vad det nu heter som maken sprutar i mig varje morgon). Kanske lite för tidigt efter tre sprut, men ändå. Bra.

Dåligt: För en tid sedan var jag tvungen att berätta för en kompis (rätt ytlig sådan när det gäller äkta vänskap, men en av de jag träffar oftast efterssom våra barn leker ihop) att vi gör ivf. Hon berättade samma kväll (men innan jag berättat om vår ivf) att hon var sååå orolig att de kanske inte skulle kunna få till ett syskon för de hade försökt två gånger utan att lyckas. Två gånger med hemmaknull alltså... Hon berättade dessutom att hon ville absolut ha barn på våren för hon hade definitivt ingen lust att vara gravid på sommaren. Skulle det inte funka nästa månad väntade hon hellre ett år. Aha... Hon reagerade rätt konstigt på när jag berättade om ivf och därefter har vi inte träffats. Redan där sved det.
Häromdagen frågade hon mailledes hur det går med vårt "projekt". Mhm. Så när vi gör barn är det ett "projekt"? Mera svid.
Idag sågs vi för första gången på en dryg månad och ja, naturligtvis är hon gravid.
Svid, svid, svid. Jag är naturligtvis avundsjuk.
Klassisk historia i ivf-sammanhang.

21 oktober 2008

Nedregleringsstart

Nu har jag börjat nedregleringen!
Första Decapeptylsprutan är alltså tagen. Eller snarare mottagen för det är makens jobb att sticka. Sprutan var färdigblandad och med kanyl på så det var en ännu lättare variant än Gonal-F. Men det var mer vätska i och gjorde faktiskt lite ont. Inte så jag dog av det direkt, utan mer ett konstaterande. Lyckligtvis behöver jag bara ta hel dos fram till blödningen, som tydligen ska komma till helgen, och därefter halv dos tom torsdag nästa vecka. Eller.... hmmm.... Jag måste väl kanske fortsätta under stimuleringen också förstås precis som man gör med Synarelan? Två sprutor varje dag då alltså? Tja, då är det väl så.

Det känns ialla fall väldigt skönt att vara på väg. Och det går ju dessutom fortare efterssom nedregleringen går så fort. På torsdag nästa vecka börjar redan stimuleringen. Så bra, så bra!

14 oktober 2008

Klinikbesök

Idag har jag varit på kliniken igen. Jag tycks ha sladdat in i vip-ledet och hamnat hos överläkaren till och med för rutinkontroller. Det är ju perfekt.
Han hade en misstanke om att en
av mina äggstockar kunde vara kraftigt förstorade och att det kunde vara anledningen till överstimuleringen. Mycket riktigt, efter en noga vul-kontroll kunde han fastställa att högra äggstocken var extremt stor. Det är tydligen medfött (eller den var kanske inte så stor när jag föddes, men det är natuurligt ialla fall) och ofarligt, men när man genomgår hormonbehandlingar leder det till överstimulering. "Tja, det är ju lätt att vara efterklok" konstaterade han och beklagade att det inte upptäckts innan förra ivfén.

Nu blir det ialla fall nedreglering from tisdag nästa vecka. Den här g
ången med Decapeptyl (sprutor alltså istället för spray). 30/10 är det kontroll och stimulationsstart. ÄP och ET i mitten av november. Funkar det inte den här gången hinner vi dessutom med en FET innan jul.
Nu är vi snart p
å gång igen! :-)

07 oktober 2008

Fula ord

Anna-Bell skrev att hon avskyr ordet "egentid", så jag måste bidra med mitt eget mest avskydda ord. Här kommer det:

KÄRLEKSBARN

Fy sjutton! Vad är ett KÄRLEKSBARN för något? Eller rättare sagt, vad är ett barn om det inte är ett kärleksbarn? Ett oj-jag-glömde-pillret-barn? Ett misstagsbarn? Eller, ve och fasa, ett provrörsbarn??? Gah! Jag blir ilsken som ett bi när någon påstår att deras barn minsann är ett kärleksbarn!