Ropa hej...

...innan man är över bäcken ska man som bekant inte. Idag har jag varit illamående, hulkat över toaletten, darrat och för första gången på många veckor haft ett blodtryck som varit uppe på 155/105. Allt tecken på tilltagande havandeskapsförgiftning alltså.
Nu har blodtrycket gått ner igen och jag mår bättre igen. Men 17 dagar till... Tja, än så länge kan jag hålla spänningen uppe ett tag till.
Nu ska jag ialla fall skriva en lista på vad jag ska ha med till sjukhuset när det är dags och vad sonen ska ha med sig samma dag. Så är jag åtminstone lite förberedd.

17 dagar kvar

17 dagar kvar. Max. Och jag tror nog att Clara stannar där inne tills det är dags. Det känns så.
17 dagar. Vad ska man göra med dem tro? Ägna sig så mycket som möjligt åt storebror kanske. Han kan nog få det lite tufft sedan när han får lite mindre uppmärksamhet. Stryka babykläder och göra i ordning klädskåpet vore inte heller tokigt. Fylla frysen med kanelbullar? Sitta i soffan och klappa magen? Bocka av en och annan punkt på att-göra-listan?
Hmm... Tål att tänka på. Bäst jag tar en kopp kaffe först så att jag inte tar ut mig. ;-)

Kan bli knappt?

Dagens läkarbesök var även det helt okej. Blodtrycket har dock stigit lite, äggvitan kvarstår och jag är rätt svullen. Men i övrigt är allt okej. Allt är ju egentligen tecken på preeklampsie, men än så länge är det inom rimliga gränser.
Min läkare tyckte dock att det kunde bli knappt med snittdatum 24 juli och sa att vi får ta en dag i taget. Känner jag någon förändring i form av mer svullnad, huvudvärk eller liknande ska jag åka in direkt. Hmm... Vi har lite problem att hitta barnvakt vissa dgar framöver så jag hoppas verkligen att tjejen behagar titta ut en lämplig dag. ;-) Nåja. Kommer hon tidigare så gör hon.

Jag lärde mig förresten något nytt idag: Min placenta börjar bli åderförkalkad. Yes, den är konstruerad för att räcka i 40 veckor och nu börjar man se vita fläckar, dvs kalk, på ultraljudet. Helt normalt så klart och den kommer bli vitare och vitare de kommande veckorna. Känns som ett rätt bra ställe på kroppen - om man nu måste bli åderförkalkad menar jag. :-)

Svullen

Ben, vrister och fötter är rejält svullna nu. Inte vackert. Inte praktiskt. Inte skönt.
Men snaaart är det över. Bara 19 dagar kvar. Låter så lite, men känns som rätt lång tid. Nästan tre veckor. Borde fixa det sista på att-göra-listan.

Bara bättre och bättre

Det blir bara bättre och bättre. Ja, åtminstone om man ska tro min läkare. Blodtrycket är fortfarande perfekta 120/80. Järnvärdet har stigit till 13. Ingen äggvita i urinen. Bra ctg-kurva. Inga konstigheter i ph-värde eller annat i underlivet. Livmodertappen är stängd och oförändrad. Och lilla Clara ligger PRECIS på dagen för hur stor hon ska vara: 2.560.
Allt är som det ska alltså. Och det är 25 dagar kvar.

Glad och tacksam

Jag är glad och tacksam ända ut i fingerspetsarna och tårna och ända inne i hjärtat för att jag lyckades bli gravid och att vi ska få vår lilla Clara. Jag skulle göra om hela alltet tio gånger till om så behövdes. Jag skulle kunna ha betydligt värre och evighetslång graviditet om det krävdes. Det är ju värt ALLT!

Men ändå... Just nu är det lite tungt. Det gör ont i ljumskarna och bäckenet så jag knappt kan gå, det värker i livmodern, jag har halsbränna, är konstant kissenödig så det bränner i blåsan och jag är dödligt trött. Hela tiden och varenda dag.
Men vad gör väl det?! Om fyra veckor här hon här och jag är glad och tacksam ända in i själen!

Barnmorska bokad

I den här delen av världen träffar man läkare under graviditeten, barnläkare när barnet är fött och barnmorskor har man till hembesök så man får lite extra omsorg. Ungefär så ialla fall. Man har rätt till minst tio hembesök, men efter min senaste förlossning tyckte jag det räckte med två. Jag tyckte mest barnmorskan kom och störde och allt fungerade så bra, så jag avbokade resten av besöken.
Nu har jag ialla fall bokat en ny barnmorska som jag tror är bra. Hon kommer någon dag efter jag kommit hem från sjukhuset och kollar så snittet läker ordentligt, visar några lätta övningar jag kan börja med hemma för att komma i form, svarar på ev frågor och ser till så att Clara mår bra.
Får se om jag tröttnar på henne lika snabbt som den förra.... ;-)

Jag har även bokat gymnastik för nyförlösta som börjar i oktober. Blir ett bra sätt att komma igång med träningen på ett mjukt sätt. :-)