En plan

Idag var jag på infomötet på kliniken. Särskilt mycket info var det väl inte, men det börjar ialla fall närma sig en plan. Det lutar åt att jag börjar spraya för nedreglering 17 juli. Däremot får jag fortsätta lite längre än vad som är nödvändigt efterssom vi ska resa och inte är tillbaka förrän 11 augusti. Nåja, det finns väl de som tar lite längre tid på sig för nedreglering ändå, så det kanske tagit så lång tid ialla fall. Bekräftat blir det dock först 17 juli, så jag får bita på naglarna några veckor till.

Hmmm... Stimulering borde alltså kunna påbörjas 11 augusti, äggplock och återföring sisådär två veckor senare, BF slutet av maj. :-) That´s fine with me!!!


Vi får förresten välja själva om vi vill ha ett eller två ägg tillbaka (om det blir några befruktade ägg vill säga!) så vi har sagt att vi vill ha två. Tänk om vi skulle få två små bebisar! Fantastiskt! Två små brunögda tjejer med mörkt, lockigt hår - precis som pappa. :-)))

Mens

Negativt graviditetstest igår och mens idag. Där rök sista chansen att bli gravid genom insemination. Imorgon ska jag ta med den lille vilden (sonen) och gå på info-möte om icsi. Maken är på jobbresa så han klarar sig undan det nöjet.

Osannolikt

Det känns så osannolikt. Ja, alla alternativ liksom. Det känns osannolikt att jag kommer bli gravid med hjälp av ivf. Och det känns osannolikt att vi kommer misslyckas och inte få några fler barn. Var i helvete ligger den logiken? Nu när jag tänker efter känns det verkligen extreeemt osannolikt. Båda delarna. Vad är det för liten bubbla jag lever i egentligen? :-o

Men tänk OM vi inte får några fler barn?! Det har jag aldrig oroat mig för tidigare, bara NÄR. Men nu när jag läser alla andra bloggar om par som kämpar och lider och förtvivlar så slår det mig att det kan ju faktiskt hända oss också. Shit!

Käppar i hjulet

Det har tillkommit käppar i hjulet. Dessa käppar stavas R E S O R.
Vi har 1-2 veckors gemensam resa i augusti, maken har 1 veckas jobbresa i september och 2 veckor i oktober. Hur fan ska det kunna bli några barn gjorda med den planeringen?!?!? :-[
Resan i augusti kan skjutas lite åt ena eller andra hållet, men 4-5 dagar är helt spikade.

Hur lång tid tar en icsi-omgång egentligen? Hinner vi med en omgång innan 4 augusti om jag får mens 26 juni???

Sekundär barnlöshet

Jag läser andra IVF-bloggar och känner inte igen mig. Självklart inte, efterssom jag är sekundärt barnlös. Dvs vi har ett barn men lyckas inte få ett andra.

Katerina Janouch skriver så här;
Omgivningen är ofta obarmhärtig. Vaddå, ni har ju redan ett barn? Tänk på de RIKTIGT barnlösa, som inte ens har det! Men sorgen blir inte mindre för att andra har det värre. Sorgen gör kanske ännu mer ont när den inte är helt legitim. När få förstår.

Det pratas mycket om barnlöshet. Den sekundära barnlösheten tas inte upp lika ofta. Fast de som drabbas sörjer och längtar - samtidigt som de känner sig osedda av samhället.

Det handlar ofta om en nästan förbjuden längtan. I omvärldens ögon ska man vara tacksam för att man fått åtminstone ett barn. Hur förklara den avgrundsjupa sorgen, längtan efter en barnaskara som inte blev? Hur kan man vara så ledsen fast man redan har ett högt älskat barn?

Nej, vi är inte ofrivilligt barnlösa. Men vi har ofrivilligt en mycket mindre familj än vad vi önskar.

Brända mandlar och ännu ett halmstrå

Jag är minsann inte så hypokondrisk ändå! Eller nja, jag tror väl alltid det värsta, men inbillning var det ialla fall inte. Den där "knölen" i svalget visade sig vara mina mandlar som tydligen var "utbrända". Va? Håller de inte längre än 35 år? :-o Vad händer när man tar bort dem? Ingenting? Varför har man dem från första början i så fall?

Nåja, tabletter och spray av något slag kan lindra. Och tugga mycket tuggummi! sa läkaren. Tuggummi??? Nåja, förr eller senare får jag plocka bort dem, men ingen brådska tydligen.
Skönt!

När läkaren fick höra om vår seundära barnlöshet sa han att det lät klockrent som att maken har någon infektion i kroppen efterssom vi fick första barnet "spontant" och spermieantalet nu är extremt lågt. Han var hygglig nog att skriva ut antibiotika åt maken så får vi se om det gör någon skillnad. Många halmstrån små... ;-)

Ooouuups!

"Inget sex förrän imorgon" har redan gått åt skogen. :-o Maken jobbar hemifrån och kommenderade in mig i sovrummet, så så gick det med den saken. Tja...